Ibland blir jag otroligt trött på svenskheten. Speciellt när den blir så uppenbar när jag bor i ett internationellt hus (för att uttrycka det på ett flashigt sätt). Det som stör mig idag är att det i Sverige är helt okej att rabbla upp alla saker man älskar. "Jag älskar potatismos!". "Åh, jag bara älskar hösten!". "Jag äääälskar den och den och den här artisten!". "Spela gitarr är det bästa jag vet!". "Jag älskar blått!". Osv osv i all evighet. Det är hur lätt som helst att säga. Att tala vitt och brett om hur mycket man älskar något. Ordet älska har blivit ett uttryck för något trivialt. Hur mycket värde sitter i det ordet idag egentligen?
Men varför är det så vansinnigt svårt att säga till någon "jag tycker om dig"? Det vågar vi inte säga. Då blir det plötsligt personligt. Eller vad är det det beror på? Vad vi borde säga är "Jag älskar att äta potatismos med dig!". "Åh, vad jag älskar dig i höstfärger!". "Jag älskar att lyssna på den här artisten, för då tänker jag på dig!". "Spela gitarr för dig är något av det bästa jag vet!". "Jag älskar dig!".
Nej. Tyck galet mycket om något. Äska någon. Och framför allt, säg det! Gör inte ordet älska till något obetydligt. För när du väl ska uttrycka dina översvallande känslor för någon, vilket ord ska du då använda? Jag skulle inte bli så glad över att höra att du tycker lika mycket om mig som potatismos!
Sometimes I get incredibly tired of the Swedish character. Especially when it becomes so obvious when I live in an international house (to put it in a flashy way). What bothers me today is that in Sweden it is okay to recite all the things you love. "I love mashed potatoes!". "Oh, I just love the autumn!". "I looove this and this and this artist!". "Playing guitar is the best I know!". "I love the blue colour!". Etc., etc. for all eternity. It's easypeasy to say. To talk at great length about how much you love something. The word 'love' has become an expression of something trivial. How much value is in the word today, anyway?
But why is it so insanely hard to tell someone "I like you"? We don't dare. Then it suddenly would be personal. Or what is it? What we should say is "I love to eat mashed potatoes with you!". "Oh, how I love you in the autumn colours!". "I love listening to this artist, because then I think of you!". "Playing the guitar for you is one of the best things I know!". "I love you!".
No. Like something a lot. Love someone. And above all, say it! Do not make the word love into something of no significant. For once you should express your overwhelming feelings for someone, what word should you use? I would not be so happy to hear that you think as much about me as mashed potatoes!
Men varför är det så vansinnigt svårt att säga till någon "jag tycker om dig"? Det vågar vi inte säga. Då blir det plötsligt personligt. Eller vad är det det beror på? Vad vi borde säga är "Jag älskar att äta potatismos med dig!". "Åh, vad jag älskar dig i höstfärger!". "Jag älskar att lyssna på den här artisten, för då tänker jag på dig!". "Spela gitarr för dig är något av det bästa jag vet!". "Jag älskar dig!".
Nej. Tyck galet mycket om något. Äska någon. Och framför allt, säg det! Gör inte ordet älska till något obetydligt. För när du väl ska uttrycka dina översvallande känslor för någon, vilket ord ska du då använda? Jag skulle inte bli så glad över att höra att du tycker lika mycket om mig som potatismos!
Sometimes I get incredibly tired of the Swedish character. Especially when it becomes so obvious when I live in an international house (to put it in a flashy way). What bothers me today is that in Sweden it is okay to recite all the things you love. "I love mashed potatoes!". "Oh, I just love the autumn!". "I looove this and this and this artist!". "Playing guitar is the best I know!". "I love the blue colour!". Etc., etc. for all eternity. It's easypeasy to say. To talk at great length about how much you love something. The word 'love' has become an expression of something trivial. How much value is in the word today, anyway?
But why is it so insanely hard to tell someone "I like you"? We don't dare. Then it suddenly would be personal. Or what is it? What we should say is "I love to eat mashed potatoes with you!". "Oh, how I love you in the autumn colours!". "I love listening to this artist, because then I think of you!". "Playing the guitar for you is one of the best things I know!". "I love you!".
No. Like something a lot. Love someone. And above all, say it! Do not make the word love into something of no significant. For once you should express your overwhelming feelings for someone, what word should you use? I would not be so happy to hear that you think as much about me as mashed potatoes!
Det finns "Jag älskar dig horor" De som säger att de älskar än fast de inte ens vet om de gillar en. DET är så fel. Puss :) <3
SvaraRaderaAtt vi älskar någon är ett ord som vi ytterst sällan använder och varför ska det vara så jobbigt att säga att vi tycker om någon. Varför är vi så rädda för att bli ratade?
SvaraRaderaMen bara så du vet: "Du är älskad av mig!" <3
Din vän, Polh
I love you my friend!
SvaraRadera